vara. Hon ska ju få en bra sista stund i livet, det är därför jag kanske inte ska följa med, för jag kommer börja tjuta & då kommer ju allt bli så extremt, det ska va lugnt & fridfullt liksom. Samtidigt vill jag ju ta farväl, men fan.. ni anar inte hur jobbigt det här är. Man tror att "det är bara en hund", men det är faktiskt inte så bara! Det är min hund, som jag behandlat som mitt eget barn, som sovit i min säng med mig varje natt sen jag var 11 år & som tröstat mig med sina förstående ögon, när jag varit ledsen. Det känns inte bara som min hund, det känns som ett syskon ungefär. Kommer bli så otroligt tomt men jag vet att det här är det bästa för henne nu, eftersom hon varit sjuk länge. Jag älskar verkligen min hund, hon är bäst på hela jorden & jag ska försöka vara med henne så mkt som möjligt nu de sista dagarna <3ps. till de som säger "det är väl bara att köpa en ny"; fuck off! Det funkar inte så. Lussan är speciell och otroligt personlig, hon är en del av mig. Det är faktiskt inte bara att skaffa en ny så är det fixat. Ungefär som att säga till de som förlorar sina barn att "det är väl bara skaffa en ny unge". Det är precis samma sak för mig. Jag ska aldrig mer skaffa ngn hund, för ingen kan ersätta Lussan, INGEN. Punkt.
