klockan är mycket & jag borde egentligen sova, men jag kan inte. sitter uppe, tänker på allt & inget, filosoferar över livets ting.. jaa, sånt där. dricker massa vatten också, har ni tänkt på hur otroligt gott vatten kan vara ibland? det har jag :D vatten är verkligen underbart vid vissa tillfällen. likaså mjölk, speciellt när man är bakis.
på tal om ingenting så har jag torkat rent mitt tangentbord idag, det behövdes, äckligt skitigt var det! sen har jag även torkat bort hästmyggan som suttit på fönsterbrädan, mosad, hur länge som helst. började bli lite blä att ha den sittandes där. imorgon borde jag byta lakan igen, det luktar hund om dom nu :( jag lider av det, jag lider av att hon inte längre finns hos mig, utan enbart finns på kort på väggen! fattar inte att hon är borta, det gick så fort.. :( hon var & kommer alltid att vara den bästa.
imorgon blir det väl nånting, har inte planerat nått. inte så givande att vara arbetslös faktiskt, när allt man gör är att gå runt hemma helt själv, skicka iväg ett par sms, svara i telefonen när den ringer, nörda dator, tröstäta, tänka på framtiden. ungefär så ser mina dagar ut. de flesta jag umgås med går ju i skolan fortfarande, så dom kan man ju inte träffa heller. men den 12e ska det bli ändring på mitt liv förhoppningsvis. jag är ju inte ensam iaf, det känns som en liten tröst. ska bli skönt att få rutiner att följa igen, det har jag saknat.
funderar på att sova iallafall, kommer bara sitta här & deppa sönder annars, sover jag så tänker jag ju inte på det.. får hoppas att allting blir bra & att även jag får bli lycklig nån dag, dvs få fast jobb, flytta hemifrån, få en bra kille som inte pundar eller är jävligt dum i huvet i allmänhet. allvarligt talat, alla (eller de flesta) jag träffat hittills har vart likadana. & de säger "dra inte alla över samma kant", men hur lätt är det att inte göra det? så fort jag vågat börja lita på ngn så har de svikit, slutat prata med en för de inser att det börjar bli lite för "seriöst", eller bara bevisat på andra sätt hur falska de är. "lita på mej, jag sviker inte dej", sen en stund senare gör de det iaf :) men det finns bra killar också, det vet jag. jag har bara jävligt svårt för att hitta dem. jag träffar alltid fel killar, antingen är de alkon eller pundare eller allmänt elaka med taskig kvinnosyn. varför playar man en tjej? varför säger man att hon ska lita på honom för att han inte är som alla andra? varför försöker man ens övertyga henne om det när hon gråtandes ser på honom & förklarar att "jag kan inte lita på ngn", varför gör man så? hur tänker man? man kan playa, men det ska väl fan vara måttligt. man behöver ju nödväldigtvis inte få henne att känns sig ännu mer dålig & värdelös? hur känner man när man lämnar henne sen? är man nöjd, glad, stolt, lycklig över att ha vunnit ännu en gång? eller vad känner man? jag tror jag är för snäll, skulle också vilja vara en player som bara utnyttjar (sånna tjejer finns ju faktiskt), men jag kan inte det. skulle inte göra det ens om jag fick betalt för det, för jag är bara inte sån, det är inte jag, jag kan inte göra sånt. även om jag önskar att jag kunde, för då kanske jag skulle förstå dom som gjort så mot mig & andra. det här borde jag egentligen skrivit i andra bloggen, men skitsamma, nu har jag redan skrivit det här så nu får det va.
nu när jag ändå sitter här & hugger kan jag ju hugga lite på de som kör med "skämtet", "vet du vem som cyklar & cyklar men aldrig kommer hem? engla!", eller sjunger "englas mamma har ingen dotter!", SJUKT omoget, skärp till er för fan, väx upp & tänk på hur det skulle vara om det var eran dotter, okänsliga jävla idioter. dö helst.
tessan är själv på fredag ;) fixar hon fest så vet hon vad jag ska göra, fast hon inte tror mej! hahah, vi får väl se! ;D
fuck off and die, nu ska jag sova.
