fredag 18 juli 2008

once in a lifetime

Vad är det bästa - att vara den som syns eller bara helt bortglömd? Det som känns skit idag kan kännas helt underbart imorgon.

Man undrar när livet ska förändras, när det ska börja gå åt rätt håll. Kommer det nånsin hända? Man trodde att människor skulle förändras, men de är precis likadana. Är jag också det? Har inte jag heller utvecklats något? Jag känner mig liten, osjälvständig.

Jag vill vara nån annan. Men man kan inte bli någon man inte är eller hur? Förlåt för allt jag nånsin gjort, förlåt för saker jag sagt utan att mena dem - jag pratar först & tänker sen. Jag kan va elak ibland, jag vet. Men jag menar ingenting.


Nu vet nog ingen vad jag yrar om & varför, men huvudsaken är att jag vet :) JA, JAG TÄNKER FÖR MYCKET. & nej, det är inget som hänt & det jag skrivit handlar inte om någon speciell, jag är bara själv hemma & kan inte sova, så passade på att skriva av mig lite. Men nu ska jag sova - fredag imorgon. Får se vad som händer då.

Elin var här förut :) vi åt mat, nördade dator, gick ut med hunden & lite annat, haha kanske inte låter så kul, men det var faktiskt dagens höjdpunkt :) sen när hon skulle hem sa hon att "Emelie, det sitter nån i erat växthus!", jag höll på att dö. Så varit rädd hela kvällen, låst vindsdörren, källardörren, ytterdörren (såklart), sovrumsdörren. Jag hatar att jag är så jävla mörkrädd :D men kan verkligen inte rå för det. Skulle jag se en skräckfilm nu i min ensamhet, skulle jag förmodligen bli så rädd att jag fick hjärtstillestånd & dog :) inte så hett. För övrigt bajsade min hund ner hela badrumsgolvet förut, det var ju jävligt mysigt att torka upp det vill jag lova! Fick kanske 152652669 kväljningar på rad, men det är lugnt! Man måste ju vänja sig, en dag har man ju en unge att torka bajs på, & då kanske man inte ska stå där & spy på den liksom :O haha, sjuk jag är då. men ska sova nu, orkar inte va vaken mer. Hörs då, ses då. PUSSSSSSSSS